onsdag 28 november 2012

Från v14 till 24 och ett snöigt helgäventyr .


Hej!
Tack för en jättebra blogg!
Jag har lite frågor.. Jag e i v14 nu och börjar få mage, när började du få mage? Hur såg du ut i v14? (om du tog bilder från så tidigt)
/ Madde (:

Svar
Magen har inte varit synlig förrän nu de senaste veckorna, i v14 syntes nästan ingenting alls =) Magmusklerna blev lite mindre synliga kring v12, men hade ingen mage. Kring v16 började den bli lite pluffsig längst ner och sen dröjde det fram till v20 ungefär innan jag fick någon egentlig mage. Har läst att om du har väldigt stark magmuskulatur så hjälper de liksom till att hålla in magen, därför syns den ofta senare på vältränade förstföderskor. Nu har mina magmuskler börjat dela på sig så nu såhär i v24 börjar det verkligen bli mage av det hela =) 

v14
Ingen mage men mycket mindre synliga magmuskler än tidigare.

v14

i v15 gick jag 110KM stavgång i Norrland.

v15
Fjällräven Classic

v16, sista veckan jag tränade magmuskulaturen. Körde hur mycket chins och pull-ups som helst under den här veckan, för visste att det skulle ta lång tid innan jag skulle få nöjet att göra det igen =)

v23

idag - v24, delade magmuskler och +9-10kg =)

Jag har tagit det lite lugnare med träningen i veckan. Efter stavgångsintervaller förra veckan fick jag lite känningar i rygg och i höften och det blev ett par dagar med ofrivillig vila. Och det var kanske lika bra det, för nu kommer jag vara helt pigg och allert i kroppen inför helgens snöäventyr! I morgon bitti efter morgonsimningen i Anderstorp går nämligen teambilen mot Värmland och Torsby. Vi hoppas hinna med ett kvällspass i tunneln och sedan långa - eller dubbla - pass resterande dagar innan vi åker hem på Söndag eftermiddag =) Har vi riktigt tur kanske det hinner spåras lite ute i naturen också så slipper vi för mycket tunnelseende. 

måndag 26 november 2012

Varning för skejtskär.

Det blir lite töntigt att lägga så mycket vikt vid Skofteruds skejtskär när sisådär 20 herrar sen gör samma sak i herrstafetten. Men då är det tydligen fler folk som kommer samtidigt så då är det mer accepterat.
Jag tänker lite såhär att det skull bli en jävligt spännande regelbok om reglerna skulle sättas i förhållande till hur många andra man har kring sig i spåret, men det kanske bara är jag.

söndag 25 november 2012

Att träna för två - vecka 23.



En liten film från gårdagens gympass där det blev mycket uthållighetsstyrka, alltså 3-4 set med 15-25 repetitioner.
Vikterna jag använder i filmen är:
-Tricepsdrag liggande: 10kg i varje hand
- Axeldrag: 20kg
- Tricepsdrag stående: 40-50kg

I utfall med vikt står jag 1,5 minut på varje ben med en 25kilosplatta på benet. Kör tre repetitioner/ben. I ryggdraget är jag lite osäker på vilka vikter jag filmade och la in för man ser inte riktigt, men jag körde mellan  75 och 90kg igår.

En del övningar är lite halvfel medvetet. Bland annat står jag inte riktigt rätt med ryggen när jag kör tricepsdrag. Anledningen till det är att jag tidigare fick känningar av foglossning om jag svankade ut för mycket under styrketräningspass, så nu under graviditeten gör jag lite fel medvetet för att undvika ryggproblem.
Båda övningarna med medicinbollen ser ju bara skitroliga ut. Jag orkar inte riktigt pressa upp magen så mycket som jag egentligen borde och hamnar i något konstigt mellanläge som mest ser dumt ut. Men så länge man försöker och det blir tungt så blir det säker bra det med =)

torsdag 22 november 2012

Cykel & simning & rullskidor. & en gästträningsvideo.

Igår hade jag en helt fantastisk träningsdag.
Först 40KM cykel på morgonen följt av en timme på rullskidor efter jobbet. Jag har fortfarande inte lyckats planera ekonomin så att jag har råd att investera i en pannlampa att sätta på hjälmen, vilket gör att jag får hålla mig till de upplysta cykelvägarna såhär på hösten när det hinner bli mörkt innan man kommer ut. Och eftersom det bara finns en sådan häromkring innebär det ibland många vändor fram och tillbaka till Gislaved, en tur som är omkring 5,5KM enkel väg.
Igår när jag kom ner för backen mot Gislaved och precis skulle köra över vägen för att komma in till industriområdet tittade jag till höger och insåg att cykelvägen brevid den nya vägen som går ut mot Göteborgsvägen har öppnat. Alltså den lyckan när man inser att man för första hösten på 3 år kommer ha en alternativ väg att åka på, den var ju så barnsligt stor att jag inte visste var jag skulle ta vägen!
Vägen är inte helt klar, men ändå. En helt ny kilometer att åka på, med lite tillhörande kringelikrok-vägar som jag tänkte testa i eftermiddag. Det är ändå himla fint när man för längesen lärt sig varenda centimeter av den gamla vägen! =) På den här nya kilometern finns bland annat en flack uppförsbacke på 300 meter som var perfekt för styrkestak!

Ny cykelväg! =)

Två vitt skilda tidningstyper går just nu att hitta hemma hos oss.

I morse gick det inte i många knop när telefonen ringde strax före 5.
Men Torsdagar har ändå blivit mina nya favoritdagar. Torsdagar innebär nämligen att simhallen i Anderstorp är öppen för morgonsimning 06-08. Det brukar bli 1,5-2 timmar varav de första 20 minutrarna går i väldigt lugnt tempo för att värma/mjuka upp ligament i höfter, rygg och ben. Sen brukar det vara ganska lätt att komma upp i samma hastigheter som innan graviditeten faktiskt.
Det är så skönt att få simma på morgonen, det blir lite som terapi. Simhallen är nersläckt och runt bassängen har personalen tänt levande ljus. I högtalarna spelas avslappnande musik. Den första halvtimmen är där ofta en hel del folk, främst äldre, men sen får jag nästan alltid ha hela simbassängen helt för migsjälv. Det är lyx =)

Tror att anledningen till att jag och simningen har blivit nya bästa vänner har med viktlösheten att göra. Jag börjar nämligen känna mig ganska hämmad av magen och viktökningen. Märker sällan av det under träning (vilket jag är tacksam för) men märker lätt av det när jag ligger i soffan och skall resa mig, ta på mig skorna eller plocka ur diskmaskinen etc.
Då är simningen extra skön när man känner sig lätt som en fjäder och kommer upp i ungefär samma hastighet som innan bebis flyttade in i magen =)

Idag blev dagen då magen inte längre kunde få plats i baddräkten utan att det var obekvämt trångt.
Nu gäller det att hitta en bra gravidbaddräkt så fort det bara går för att slippa offra sportBH och träningstrosor fler gånger.
Ligger just nu på +9kg - varav 1 är bebis, 7 sitter på röven och 1 på brösten om jag själv får gissa...


I Las Vegas köpte som tidigare nämnt både jag och Tomas var sin Go Pro Hero 2HD-kamera och diverse fästen för stavar, cykel, hjälm och pannband. Jag har varit lite halvlat och inte riktigt engagerat mig i den lilla leksaken än, men Tomas har använt sin flitigt och filmat många av våra/hans träningspass den senaste månaden. I brist på träningsvideor från mig får ni nu en från honom! =)
Många explosiva styrkeövningar och övningar med egen kroppsvikt.



tisdag 20 november 2012

Vilodag och ett trevligt samtal.

Igår hade jag en vilodag efter förra veckans jättefina träningpass.
Totalt fick jag ihop lite över 14 timmar, vilket är 1,5 timme mer än vad mitt "i bästa fall-mål" är =)
Vilodagen spenderade jag med att gå upp tidigt och dricka kaffe framför nyhetsmorgon, jobba lite längre än vanligt, baka bröd och pyssla lite hemma.
Vid halv åtta-tiden på kvällen fick jag ett väldigt trevligt samtal från Maria Rydqvist =) Det var skönt att äntligen få prata med någon som faktiskt tränar mycket och vet lite mer om hur det är att vara (i mitt fall aspirerande) elitåkare och hur man måste ändra i träningen utefter det.
Många "vanliga människor" har antingen den inställningen att man skall hålla på med det som känns bra, eller inställningen att man som gravid helst skall sitta och vänta framför tv'n i 9 månader, med eventuellt avbrott för en kort promenad då och då. Visst skall man hålla på med det som känns bra men det var lärorikt och spännande att få höra lite mer ingående om hur hon hade löst problem man stöter på under graviditeten, samt efter förlossningen. Sen var det lite kul att till och med Maria, som om någon känner sin kropp efter alla träningsår, hade mött på samma inställning angående tv-soffan som jag =)

Ni som också vill följa Marias träning under hennes graviditet kan göra det här: http://mariarydqvist.se

lördag 17 november 2012

Nu finns det inte mycket att klaga på.

Snudd på 40KM cykel i morse, nu det här.
Vintern betyder att livet automatiskt blir så jävla fint.


fredag 16 november 2012

Att träna för två - Rullskidor x2 i vecka 22.

God morgon bilarna!

Vecka 22! Än så länge går det fortfarande stänga Dæhlie-jackan =)



Kvällspass.

Middag a la "ät upp allt som håller på att bli gammalt i kylskåpet" =)

Skidklubbar borde tjäna pengar på duktiga åkare som lämnar klubben - men..

För er som inte har hängt med i den här cirkusen så kan man kortfattat säga att flera från IFK Mora (Rolf Hammar m.fl) länge har varit irriterade över att de lägger ner pengar, energi och tid på att få fram talanger, som sedan bara kan försvinna iväg till långloppsteam utan att de (klubbarna) får någon ersättning.
Och det känns ju inte som någon orimlig tanke. Nu är inte skidsporten som vissa bollsporter där spelare säljs för miljonbelopp fram och tillbaka mellan klubbar, men någon form av ersättning borde man ju rimligen ha. Att få in pengar för att en bra åkare lämnar klubben som man sen kan investera i att ta fram nya bra åkare, en köpa in nya bra åkare, är ju ganska rimligt. Det är ju lika logiskt som att man borde köpa musik från artister man gillar för att de skall få in pengar och göra mer musik som man kan gilla.

Däremot kommer det krävas ganska utförliga regler för vilka typer av klubbar det här skulle gälla för att det inte skulle bli väldigt fel. På något sätt måste man sätta regler som blir rättvisa för både de stora klubbarna som verkligen investerar i sina åkare, samt för de små som knappt gör ett jota för att få fram bra åkare.

Om vi leker med tanken att jag om ett par år skulle bli sådär löjligt bra. En toppåkare.
Jag skall ingå i ett team, åka i deras dräkt, med deras sponsorer - allt det där.
Är det då rättvist att min klubb, som i ärlighetens namn inte gör sådär jättemycket för att jag skall bli en bra skidåkare, får en summa pengar som kompensation för något jag har kämpat mig till helt på egen hand?

Missförstå mig inte, AOK är en helt okej klubb. Men att påstå att klubben på något sätt skulle ha varit delaktiga i min framgång som skidåkare, det är ju ren lögn. Förrutom två skidläger under loppet av 8 år och att jag som medlem (precis som alla andra medlemmar) får delta i alla olika träningspass klubben tillhandahåller så gör man ju ingenting. Alla läger, tävlingar och träningar jag åker på ordnar jag ju helt själv med egna pengar/sponsorintäkter. Varken klubb (och än mindre Gislaveds kommun) hjälper till med det minsta lilla för att jag på något sätt skulle utvecklas som skidåkare.


Så absolut skall storklubbar som IFK Mora, Hudiksvalls IF och Åsarna IK ha ersättning för förlorade åkare. Men då måste man på något sätt också få in i reglerna att en sådan ersättning bara gäller om en klubb aktivt har varit delaktig i åkarens framgång. För att någon klubb skulle kunna tjäna pengar på allt slit som jag gjort helt själv, det är ju helt åt helvete. Skall någon ha pengar på enskilda duktiga åkare som själva sliter sig till en plats i ett bra lag så är det dem själva, och i mitt fall mina föräldrar.

onsdag 14 november 2012

Rullskidor och Arc Trainer .

Igår åkte jag rullskidor för första gången på vad som känns som hundra år. I början blev jag förvånad över vilket fint tempo jag kunde hålla, men sen kom jag fram till cykelbanan mellan Anderstorp och Gislaved (som är den enda bana jag kan åka på nu när det är mörkt på eftermiddagen eftersom jag inte har någon fästbar pannlampa till hjälmen) och insåg att kommunen redan har sandat.
Jag antar att det beror på de dagarna med köldgrader när vi var i Las Vegas, men blev ändå sådär "Nu fattas väl bara att.."-uppgiven. Hur sjutton har kommunen redan hunnit sanda, när det knappt hunnit vara minusgrader? =(

Efter att flera stenar fastnat i hjulet och fått mig att precis kunna undvik världens fall så tog jag det lite lugnare. Efter att nästan ha halkat omkull på en massa blöta löv gick det ännu lite saktare. Och efter att nästan ha blivit påkörd av en "Lokala Vakten"- bil som kom i full fart över cykelbanan gick det jävligt, jävligt sakta.
Det är precis med anledning av såna här saker som jag har minskat ner rullskidåkningen. I vanliga fall gör det inte sådär jättemycket om jag ramlar till lite grann, men i vanliga fall åker jag inte omkring med en bebis i magen. Och eftersom jag lätt skulle kunna vinna VM i att ramla på rullskidor har jag inte vågat.
Så självklart inträffar snudd på 10 fall den första gången jag åker på länge, haha =)

I morse valde jag istället den lite säkrare vägen och gick till gymmet för ett tufft och långt A2pass på Arc Trainer. Det är min nya favoritmaskin. Den är skonsam mot gravidryggen och man kan göra den ungefär hur tung och jobbig man vill. Maskinen går ut på att man i princip står och gör höga knän i ett högt tempo. Hur högt man vill föra upp knäna kan man ställa in på maskinen, själv ställer jag alltid in den på max - vilket är 10 grader. Sen står man där och svettas i icke-existerande luft och önskar att det inte stod att man hade 88 minuter kvar.. =)

Ikväll lär det antagligen bli ett distanspass på rullskidor, och efter det har jag planerat storbak hemma. Vaniljbullar och chokladfondanter väntar =)

Hur ArcTrainer ser ut när du tränar med maximal lutning i knäna.
Svett, halvfet kropp och kompressionssockar.

tisdag 13 november 2012

Frågor om sponsorer och graviditet .

Jag får väldigt ofta frågor här i bloggen, om allt mellan himmel och jord =) Jag svarar alltid och om någon fråga är extra intressant eller om det är en fråga som jag fått ofta väljer jag ibland att ta upp dem i inlägg. Idag fick jag två frågor under samma inlägg som jag tyckte var väldigt spännande =)

Anonym
Hur upplever du livet som gravid än så länge? Vad är de största skillnaderna från innan ? Hade varit kul att veta! 
Kram

Svar
Här skulle jag vilja svara att allt är annorlunda, men samtidigt ingenting =)
De absolut största skillnaderna är att jag har ont ibland. Ont i ryggen, i benen och väldigt ont i huvudet. Och så är jag väldigt trött vissa dagar. Första dagen som jag fick sådär vansinnigt ont i huvudet blev jag livrädd och tänkte "Herregud vad händer nu?! Huvudet går sönder!!" innan jag läste mig till att det är ganska vanligt under graviditeten. 
Före September i år tror jag inte att jag har haft huvudvärk på 3-4 år. Det här med ont i ryggen var också helt nytt, och beror på att bäckenet är mer töjbart och "flyttar sig" när man är gravid. Ibland om jag ramlat illa på rullskidor har jag haft så pass ont i ryggen (eftersom den blir sned vid fall) att jag gått till min kiropraktor. Men utöver det, aldrig. 
Jag har aldrig ont någonstans, och det här med att ha lite ont varje dag, eller känningar på olika platser varje dag, kommer jag nog aldrig vänja mig vid. Det har fått mig att uppskatta det att vara frisk och ha bra leder än mer än vad jag tidigare gjorde.
Sen är det klart att det är annorlunda att väga mer igen, och jag upplever just den biten som väldigt jobbig. Kanske beror det på att jag kämpade så hårt för att gå ner i vikt från första början - då är det tufft att se att viktkurvan återigen börjar närma sig 70kg. Men å andra sidan vet jag ju att den här gången kommer det vara lättare att gå ner, och det kommer komma världens finaste och underbaraste sak utav att jag går upp lite i vikt.
En annan sak som är väldigt intressant är att folk ibland inte ens ser mig i ögonen när vi för samtal med varandra. Jag hade ingen aning om att mina ögon flyttat ner till mitten på magen, men uppenbarligen är det också en bieffekt av att vara gravid ;-)

Men bortsett från de här sakerna så skulle jag säga att livet flyter på som vanligt, bortsett från de förändringar jag gjort i träningen såklart, men det tar jag ju upp i andra inlägg här på bloggen. Folk är generellt väldigt noga med att påpeka att man skall ta det lugnt under graviditeten och lyssna på kroppen, men det här med att lyssna på kroppen har jag gjort varje dag i två år nu så det är ju inte direkt något nytt.


Mikael T
Du verkar ha många sponsorer och vara duktig med ditt sponsorarbete. Jag undrar hur du tänker kring det. Kontaktar ni eller blir ni kontaktade? Och tackar man ja till alla erbjudanden? Finns det sponsorerbjudanden man säger nej till även om man inte hör till de bästa/mest välkända åkarna?

Svar
Vad roligt att du tycker att jag utför ett bra arbete med mina sponsorer! =) Det är dem som gör att jag kan föra min satsning framåt och det är såklart en lika viktig del för mig som att min träning går rätt till. Det här med hur jag och mina sponsorer kommer i kontakt med varandra ser väldigt olika ut. Förra året gjorde jag en väldigt utförlig folder där jag bl.a. hade med information om migsjälv, vad jag uppnått, vad jag vill uppnå inom en snar framtid och vilka mina framtida mål är. Utöver detta fanns det med en hel del information om min/vår lägerverksamhet, samarbetet med Oskar Svärd samt (såklart) olika förslag på sponsorpaket. Det fick vi väldigt mycket napp på, och då satte vi upp möten med alla intresserade och åkte runt och pratade med olika företag. Då berättade jag lite mer utförligt om hur träning och satsningen i det stora hela ser ut. Jag försökte också ta reda på vad jag kan göra för företaget och hur jag kan få dem att synas på bästa sätt.
Men det finns också företag som har hört talas om satsningen, kontaktat mig och därigenom undrat om det finns möjlighet att satsa =) Ett exempel på ett sånt företag är Toxic Interactive som skrev till mig dagen innan Stråkenloppet förra året och undrade om det var för sent för dem att gå in som sponsor. Och det var det såklart inte! =)
Nu i år skickade vi inte ut några nya foldrar, det väntar vi med till nästa vår, men däremo satte vi upp nya möten med alla sponsorer som var med i fjol. Vi åkte runt med en liten present till alla, ett tackbrev samt att vi satte oss ner och pratade om och i såfall hur de vill vara med i den fortsatta satsningen.

Jag känner att det viktigaste för mig när det kommer till sponsorer är följande:
- Att de kan ge mig något.
- Att jag kan ge dem något i utbyte.
- Att jag kan stå för det dem säljer eller sysslar med.

Alla de här punkterna stämmer för mig när det gäller mina nuvarande sponsorer =) Om det däremot skulle dyka upp en sponsor där jag känner att ett eventuellt samarbete falierar på en eller flera punkter så skulle jag tacka nej, eftersom det inte skulle bli ett bra samarbete ändå. För mig skall ett samarbete mynna i att båda parter tjänar på det, och om grunden för någon av de övre punkterna inte finns där så blir det inte ett givande och tagande system. Det blir då snarare ett system där den ena parten tar av den andra som inte får något alls. Ergo: dåligt. Den senare punkten är för min egen del. Om jag skall göra reklam för något så skall jag känna att det är något jag själv kan gå i god för och står för som produkt eller tjänst. Jag skulle aldrig tacka ja till sponsring kring något jag inte tycker om bara för att få det gratis eller för att tjäna pengar på det, det tycker jag är ganska idiotiskt.

måndag 12 november 2012

Att träna för två - v21

Förra veckan hade jag en väldigt givande vecka måste jag säga och landade på runt 10 timmar träning med bla intervaller på SkiErg, långpass på SkiErg, styrketräning och skidgång i backe. Mina förhoppningar är att nu framöver kanske lägga mig något snäpp högre, runt 12,5 timme i veckan och alltså landa på runt 50 timmar i månaden. Det är 20-40 timmar mindre än vad jag brukar träna och känns ganska rimligt. Det är såpass mycket att jag känner att jag upprätthåller det jag kan upprätthålla men såpass lite att jag ändå är pigg, mår bra och inte har/får krämpor =)
Sedan blir det ju inte alltid som man tänkt sig, och då får det hellre bli mindre någon vecka, som det blev den föregående veckan.

Under veckan som gick hade jag ett par dagar när kroppen sa ifrån att "Nu får du vila!" utan någon direkt anledning - så då vilade jag. Jag hade också ett par dagar där kroppen sa "Kör! Högre puls! Spring!" och då får man istället lugna ner sig så man inte går på för hårt för fort, men ändå testa om kroppen kan köra på hårdare. Det är intressant hur det kan skifta sådär från dag till dag.

Något jag igen vill pusha på för alla gravida är däremot att skaffa sig kompressionssockar. Jag använder som jag beskrev i inlägget nedan "Recovery socks" från 2XU/Pölder Sport.
Tomas fick tidigare under ett par veckor ta väldigt mycket ansvar hemma. Jag orkade en syssla om dagen, vareig det var att tvätta kläder, laga mat, städa huset eller ordna med kaninerna. Jag var så trött och förstod inte vad det berodde på eftersom jag redan åt järntabletter med 170mg (rekomenderat dagsintag för icke-gravida är 36mg).  Sen fick jag dehär sockarna, och allt bara vänder! Igår storstädade jag huset, bakade norska bullar, tvättade kläder, städade kaninburar och tränade dubbla träningspass. Och på kvällen var jag inte vidare trött heller =)

I övrigt håller jag just nu på med att göra om designen på vår teambil. Eftersom jag just nu är ensam och lite utan team så skall teamdesignen göras om, nya kläder inför kommande tävlingssäsong skall tryckas och läger skall färdigplaneras. Just nu är jag lite i det där stadiet att jag väntar på lite kallare väder uppåt i landet. Vi pratade lite om att åka till skidtunneln i Torsby men istället för att stressa iväg för att tvunget komma på snö inomhus nu känns det för min del lite mer aktuellt att vänta ett par veckor och heller kunna köra på natursnö =)

Skidgång i skogsbackar.

Börjar gå från minival till val.

Norska, hembakta skolebrød! =)



söndag 11 november 2012

Att träna för två - Kompressionssockar från 2XU/Pölder Sport.

Helgen spenderade jag i Nässjö tillsammans med en massa trevliga skidfolk och de anställda på Pölder Sport :-) Och såklart en massa besökare. En MASSA.
Jag hade nog förväntat mig lite mindre folk åtminstonde Fredag kring lunch när mässan öppnade men under de två första timmarna av mässan var det i princip omöjligt att ta sig fram i butiken. Riktigt roligt!
Också riktigt roligt att så många leverantörer från både skidor, stavar, valla, kläder och rullskidor var där. För min egen del var det roligt att få prata med lite folk som arbetar för märken jag är sponsrad av, bla Madhus och Bjørn Dæhlie =)

Med mig hem från mässan fick två par kompressionssockar från 2XU. Ett par som jag skall använda när jag tränar, och framförallt tävlar, och ett par som jag skall ha efter jag tränat, s.k. "återhämtningssockar".
Mitt tips är att alla som är gravida bums skall köpa hem 1-2 par återhämtningssockar. Jag har de senaste 2 dagarna bott i de här sockarna och är piggare och mer energisk än på månader. När du är gravid händer det saker med venerna i kroppen, de liksom mjuknar och skjutsar inte runt blodet lika effektivt som tidigare. Det här ökar risken för trötta/tunga ben och åderbrock.
Men det kan alltså botas med nått så enkelt som ett par bra kompressionssockar! =)



När jag tränar använder jag "Compression Race Sock".

torsdag 8 november 2012

Pölder Sport's längdmässa!



I morgon startar Pölder Sports längdmässa, både live i Nässjö och på deras webbutik! :-)
På plats finns ca 20 leverantörer för att ge er information om produkter och hjälpa er i alla val och kval. Vasaloppet dyker även upp och på menyn står något så fint som blåbärssoppa! Är man inte sugen på det så serveras ärtsoppa och fika :-)
För alla som behöver skidor till vintern kan jag berätta att ni som köper skidor på mässan också får gratis stenslip och grundpreparering!

Mässtiderna som gäller är:
Fredag            12,00-20,00
samt Lördag    09,00-13,00

För er som inte har möjlighet att besöka Pölder Sport i helgen så kommer ni få samma chans att njuta av mässpriserna i deras webbutik på www.polder.se :-)

Jag kommer vara på plats både under Fredagen och Lördagen för att hjälpa er med det jag kan, dela med mig av träning och käka en jäkla massa blåbärssoppa :-)

Just nu byggs det mässtält för fulla muggar i Nässjö! :-)

onsdag 7 november 2012

Recept: Mac & Cheese

I sann presidentvalsanda kommer här ett recept som är så mycket USA det bara blir - Mac o Cheese! :-) Ett recept som är ungefär så långt från nyttigt man kan komma, men nu är det ju bara presidentval vart 4e år så det är lika bra att slå på så stort och ostigt det bara går.

Du behöver:
- 400g makaroner eller annan typ av pasta med ett valv i som kan fånga upp ost och sås.
- 100g ädelost
- 150g parmesan
- 200g färskost
- 30g gräslök
- 3dl grädde

* Koka upp pastan, hacka/klipp gräslöken och riv parmesanosten,

* Koka upp grädden i en separat kastrull, lägg sedan ner färskosten och rör om tills den smält ut ordentligt.

* Häll av pastavattnet och slå över ostsåsen. Bryt ner ädelosten i pastan, lägg ner 2/3 av parmestanosten och häll i gräslöken. Blanda.

* Lägg i pastaröran i en ugnsform och strö över resten av parmesanosten, släng in i ugnen på 225 grader tills osten fått färg. Servera med salt och peppar :-)

Lätt att laga men inget man skall sätta i sig varenda eftermiddag om man vill hålla formen ;-) Ett tips är att inte använda light-produkter till den här maträtten. Det blir inte alls lika gott och skall du ändå käka en sånhär rätt är det bättre att gå all in och köra på ordentlig grädde, bra ostar och hellre träna lite längre nästa dag om man nu tänker så.



Jag försökte kompensera upp all ost med att äta världens godaste supersallad till.

måndag 5 november 2012

Att träna för två - vecka 20.

Nu tänkte jag börja med den här lilla analysen av min gravidträning. Skriva upp från vecka till vecka vad som förändras i träningen, hur jag upplever saker som jag tidigare gjorde utan problem osv.

Från och med ett par veckor tillbaka undviker jag helt löpning. När man är gravid förändras hormonerna i kroppen, det här leder bland annat till att benen och ligament i bäckenet och ryggen blir mjukare och "töjbara". Det här leder i sin tur till att stötningar som man får från löpningen kan påverka bäckenet/rygg/ben negativt, även om det inte gör ont just nu. Jag sprang fram till vecka 18 och då kändes det fint, förrutom att det gick lite segare än vanligt. Men även om det inte gör ont eller känns nu kan det komma senare, och också efter förlossningen när benen "stelnar". Då kändes det mer rimligt att ta det säkra före det osäkra och sluta springa helt nu istället för att få några ynka löparveckor till och sen drabbas av massor med problem i vår.

Jag undviker också alla typer av magövningar, samt övningar på gymmet där jag ligger på magen. Lite för att det inte är skönt, men mest för att magmuskulaturen nu sakta börjar töjas ut, och med jag har blivit avrådd att belasta magen överhuvudtaget. Övningarna där jag ligger på mage undviker jag för att det är väldigt obehagligt.

Fram tills nu har jag gått upp ca 7-8kg, men inte blivit så jättemycket större. Har fått lite mage såklart, och fått lite större ben. Nått halvkilo är bebis och tillhörande saker som den behöver, det mesta är vatten och ungefär hälften är muskler enligt barnmorskan. Eftersom löpningen har försvunnit och jag ibland inte är så pigg har jag börjat styrketräna ganska mycket sedan en vecka tillbaka. Det kräver inte på långa vägar lika mycket som konditionsträningen och är därför ett enkelt val om man inte är tillräckligt pigg för att dra på sig pjäxor. Eftersom det var (för) längesen jag styrketränade såhär mycket har det resulterat i mer muskelmassa :-)

Sett till träningskläder kan jag inte använda mina allra tightaste tights eller linnen och tränar oftast i löst hängande överdelar som inte sitter åt kring magen. Har fått köpa två storlekar större sportBH'ar än vad jag brukar ha.

Utanför tränandet har jag börjat använda mamma-jeans, inte för att jag kanske behöver utan för att det är så jääkla bekvämt! Alla kläder borde vara så sköna att ha på sig som mamma-kläder! :-)




lördag 3 november 2012

GoPro Hero 2 .

Nu är vi äntligen hemmkomna från Vegas. De sista dagarna där nere var jag lite hängig och tränade inte något förrutom lite simning när det blev för varmt och våra långa promenader fram och tillbaka i stan. Det räckte för att kroppen skulle säga tack för sig. Den sista dagen vi var där åkte vi till ett gigantiskt shoppingcenter där jag hittade "A pea in the Pod" där jag hittade ett par mamma jeans som var så bekväma och fina att jag antagligen kommer bo i dem de här sista 4,5 månaderna =)

Eftersom det nu osar jet-lag i vårt hus har det inte blivit så mycket tränat sen vi kom hem i förrgår. Under såna dagar går jag långa promenader men så länge jag inte har träningskläder på eller stavar i händerna känns det lite B att klassa det som någon träning ändå.

Appropå träning tänkte jag börja skriva lite mer igående om min träning och graviditet från och med den här veckan, eftersom det är först nu jag känner mig lite hämmad av att ha bebis i magen när jag tränar.

Förrutom mammakläder hittade jag en ny leksak i Vegas. Nu kan ni ge er på att ni kommer bli film-bombade i vinter och kommande sommar!