en vinterdrog: Ulricehamnsloppet 2012 - " it wasn't easy, but nothing is "

Så dagarna innan loppet var på inget sätt optimala. Jag har sedan länge slitit med hälsenan som har blivit irriterade av Madshus-pjäxorna. Utöver hälseneproblem har jag varit allmänt trött och hängig och ställt in flera pass under veckan. I Torsdags kom jag hem från jobbet vid halv fem, somnade och sov till 07 nästa morgon..

Ändå trodde jag att all vila under veckan skulle göra att jag var superpigg i morse, för igår var jag verkligen peppad på att tävla. Men i morse kändes det mesta i kroppen fel. Jag kände mig stel, opeppad, seg och undrade hur det kunde hänga ihop med all vila. Jag är väl den enda som får träningsvärk av att vila... Jag har även hoppat till och från på kryckor i det sista, inte för att jag tvunget behöver men för att avlasta hälsenan så mycket som möjligt.

Positivt i all det här får väl ändå vara att pjäxproblemen verkar vara lösta nu. Vi kontaktade Pölder och pratade med Björn som har haft samma problem och fick tips om att ta en hårfön och värma utsidan av pjäxans häl tills den blev formbar. Sen satte jag i min fot och formade pjäxan efter foten. Sen upprepar man det ett antal gånger tills pjäxan slutar gå tillbaka till "orginalform". Finns det något de inte kan på Pölder, undrar jag.

Men tillbaka till loppet. Vi anlände och jag la ifrån mig kryckorna i bilen, av rädsla för att få startförbud om de såg mig hoppa runt på dem. Efter det vanliga med nummerlappsuthämtning började vi skidtesta. Och jag kunde inte bestämma mig. Det kändes inte som om något skidpar gled riktigt optimalt och det kändes inte som om jag hade riktigt fäste heller. Tillslut blev det ändå förra årets Vasaloppsskidor, för att spannet på dem är mer optimalt för lite mer kuperade banor.

Loppet i sig kördes 4 varv på en 10,5km - bana. En del inne vid stadionområdet men även en hel del upp och ner för slänten vid golfbanan.
I D21 stod det egentligen bara mellan tre tjejer. Jag, Karin från Umeå & Madeleine från IK Stern. Planen var att försöka hänga på Karin i starten men efter min katastrofala start där jag plötsligt var omringad av gubbar som åkte i snigel-fart och inte kunde åka förbi någon någonstans fick jag släppa den idén. Madeleine låg 100 meter framför mig under det första varvet och i varvningen ut till andra låg vi bakom varandra. Sen "parkörde" vi i 1,5 varv - bland låg hon före och drog, ibland jag. Men i mitten på 3e låg jag efter Madeleine och tyckte att farten hade sänkts avsevärt. Så då gjorde jag ett försök att gå förbi och rycka och det funkade! :-)
Jag fick en lucka på 10 meter direkt och sen blev det mer och mer. I mål skiljde det tillslut 3 minuter och 6 sekunder.

Och herregud vad trött jag blev. Första varvet hade jag bra med adrenalin och kände inte hälsenan men ju längre det gick desto ondare gjorde det. Jag vill inte ha några bestående men med hälsenan och kom fram till att det enda jag kunde göra var att sluta använda det benet som gjorde ont. Således stakade/dubbelstakade jag med det andra benet i 30km. Vilket var en... intressant upplevelse....

Banan var också riktigt tuff, inte sett till kuperingen men sett till förhållanden. Många 180 graders svängar, smådåliga spår och snö a la mjölpåse som gjorde att man kunde glömma mycket av vad fäste heter uppför och glömma mycket av vad glid heter på platten eftersom snökvalitén gjorde att fästzonen ofta låg i på de flacka partierna. Ergo: mycket slit för lite fart.
Även segrartiden på herrsidan vittnar om att det var tuffare i år, 2011 vann de på 1:45, idag vann Markus Jönsson på 2:00.

Jag kan inte säga att jag är nöjd med min prestation, men borde väl ändå vara det med tanke på alla problem som plötsligt uppstått. Det jag tar med mig från idag är att jag bara var 9 minuter efter Karin i mål, förra året var det som jag tidigare nämnt 22 minuter. Och då var det bra mycke tuffare i år :-)

Efter loppet hängde jag lite med Madeleine från IK Stern, som var en riktigt skön brud, samt att jag fick ta emot många gratulationer från andra åkare. Tusen tack! :-) Speciellt tack till alla som hejjade på mig längs med banan idag, förstår verkligen inte vilka alla var! Det kändes som vart jag än åkte så var det folk som glatt utbrast "Heja Majken!" & "Kom igen Majken!". Jag blev riktigt peppad av det! :-)

All in all tycker jag nog att det här var en av mina sämre prestationer de senaste 2 säsongerna. Däremot har nog aldrig en 2a plats smakat så bra som idag.

Prispallen i D21
Karin Nilsson: 02:24:42
Undertecknad: 02:33:43
Madeleine Bergqvist: 02:36:50

Ulricehamnsloppet 2012 i sifferform
Tid - 02:33:43
Sträcka - 42,13km
Snittfart - 16,44km/h
Maxfart - 38,7km/h
Placering - 2 i D21
Placering totalt - 90 / 1117
Tid efter herrvinnaren - 32:57