Inför en eventuell start i Västgötaloppet.

Min bil fick sig en makeover av Freemax.se när jag var i Italien :-)

I Onsdags körde AOK Kanonloppet ute vid gläntan. Banan gick på 1KM-varv där D21 gick 3 varv och H21 gick 6 stycken. Jag valde att gå på blanka skidor (läs: orkade inte valla och tog bara ett par utan fäste). Med tanke på att banan är ganska kuperad med två rejäla stigningar, ett segt motlut och inte fullt lika mycket utför tjänade jag absolut inte på det. För att det skall kännas relevant att köra ovallat bör det ju egentligen vara en del utför/flackt där man kan glida ikapp det man tappar uppför. Men det var riktigt kul att testa och är det någon gång man skall gå ovallat är det väl på lite mer lokala tävlingar :-) När jag kom i mål visade klockan 10:46 vilket på distansen 3,2KM ger en snitthastighet på 17,8km/h. Det är jag väldigt nöjd med men det skall bli kul att se hur fort det kan gå med fäste senare i Februari på klubbmästerskapen.

Efter Kanonloppet åkte vi upp och fikade på AOK Bygget.

I Torsdags morse körde jag igenom styrkeprogrammet jag fått av Fitness by Sweden för första gången. FbS är ett företag med bas i Vetlanda som ägs och drivs av Tobias H Jonasson. Tobias är enormt duktig på vad han gör och är bland annat utbildad massör, kostrådgivare, personlig tränare och friskvårdskonsult. Jag har känt mig lite halvloj i styrketräningen under en längre period och har egentligen inte styrketränat regelbundet sen ett år tillbaka. Jag kände att jag ville ha hjälp med det och då kändes det ganska självklart att vända sig till Tobias. Han har gett mig ett program med väldigt blandade och roliga övningar som är framtagna för att jag skall bli starkare i både ben och överkropp :-) Jag märkte däremot tydligt av att det var ett tag sen jag styrketränade ordentligt. Efter passet var jag helt slut. Men då var det bara att ta sig i kragen, åka hem snabbt och börja dagen av lek och bus med Charlie. Trots att allt man egentligen ville var att lägga sig ner och sova. Livet som tränande småbarnsförälder...
På kvällen när Charlie somnat var jag helt slut men tvingade mig som så många gånger tidigare ut på ett träningspass. 2,5 timme senare hade jag kört ett fint distanspass med impulser på AOK's elljusspår och var väldigt glad över att få gå och lägga mig.

 Jag får så ofta frågan hur man orkar och allt som oftast är svaret att det gör man inte. Men man gör det ändå.

Igår vaknade jag däremot upp med halsont och huvudvärk och sen dess har det inte blivit någon träning. Charlie har varit småsjuk ett tag så det är väl inte helt otippat att jag fått det av honom i och med att jag myser och gosar extra mycket med honom om han är krasslig.

Nu i skrivande stund mår jag bättre, jag har inte ont i halsen men känner mig fortfarande tung i huvudet. Jag har varit ute och gått med Charlie i 90 minuter och det kändes väl inte bra men inte helt dåligt heller. Jag är anmäld till Västgötaloppet i morgon och har verkligen sett fram emot loppet jättemycket den här veckan men jag vet fortfarande inte om jag kommer starta. Om jag mår som jag gör just nu kommer jag inte starta. Det känns dumt att riskera en längre sjukdomsperiod såhär nära TjejVasan och Vasaloppet. Jag lär hursomhelst åka dit, om inte för att åka själv så för att se loppet och langa dricka till mina teamkompisar Kalle och Samuel.

Två sjuklingar i rosa.