" oh lord, I dont want to die without anyone by my side "

Fortfarande sjuk. Fortfarande gäller bara intag i form av frukt och vätska.
Mamma var förbi med RedBull igår som intogs och gjorde att min vanliga duracellenergi var tillbaka och känslan av att "Herregud nu blev jag ju frisk på en gång! Då skall vi se! Vad skall jag göra först?! Städa? Dammsuda? Diska? Dansa till 'Titanium'?!" infann sig. Tillfrisknaden var dock bara en illusion till följd av förhöjd taurinnivå i kroppen och 20 minuter senare var jag lika död som innan, med den lilla skillnaden att irritationen över att inte kunna göra någonting var om än lite större än tidigare. Herregud det är ju så tråkigt att inte göra någonting (dvs: att inte få träna).

Sjukdomen har än så länge haft tre positiva följder.
1. Jag har bakat enormt mycket kakor och bakverk i Bakery Story samt tapetserat om en vägg. (Just den här punkten är en relativt god måttstock på exakt hur lite jag har att göra som sjuk)
2. Jag har tittat på Efter Tio och upptäckt en person och en fantastisk låt. Personen heter Lars Lerin och låten heter "Who wants to die alone" med The Moniker. Musikälskaren i mig kreperar lite över hur bra det här är.
3. Kjelles smakresa i Asien. Vanligtvis kollar jag nästan aldrig på tv och hade jag inte varit sjuk hade jag aldrig upptäckt detta fantastiska program som varvar humor och styckning av diverse djur .

När jag ändå håller på och lättar mitt lila musikhjärta vill jag även passa på att slänga med fantastiska Lissie. Har sett henne live 3 gånger, ena gången bättre än den andra. En av dem konserterna är faktiskt bland topp 5 av de bästa jag varit på i mitt liv. Och det kommer från hon som var på 126 konserter bara under 2010. Här covrar hon i alla fall "Go your own way" med Fleetwood Max.