When life gives you lemons, make lemonade .

För att allt skall fungera och flyta på bra med min träning krävs att jag har balans i livet, och att jag känner att allt fungerar runikring. Det har det av olika anledningar inte gjort på sistonde, och det har gått ut väldigt mycket över träningen. Det är helt onödigt att gå in på exakt vad, men man kan väl säga så pass mycket att det handlar om bla ett dödsfall.

Den här veckan skall jag försöka komma upp i normal träningsmängd igen, sen får vi se om det går. Det får ta den tid det tar, det här.

Imorse lyckades jag försova mig så istället för att träna chockade jag min arbetsplats med att dyka upp klockan 8. Mot detta slutade jag lite tidigare och gav mig ut på mina Atlas-rullskidor.

Det blev ett tre timmar långt stakpass där inte ett enda bentag togs och jag tänkte "Nu åker jag hem" ca 700 gånger. Trots att stakpass är en favorit.
Jag körde mellan Anderstorp och Gnosjö, vilket är perfekt för stakning. Fin asfalt och så lutar det först irriterande uppåt, se skönt och lätt utför och sen uppåt igen. Under första timmen var det soligt, varmt och kvavt och det gick nästan i överkant sakta på runt 4:20-5:00/km. Under de två sista timmarna ösregnade det (att någon gång få ett mellanting hade ju inte gjort något......) och jag drog upp hastigheten och låg mellan 3:00-3:45.

Väl hemma gjorde jag 25 x 5 "halvbrutal-situps" (har inte listat ut hur man monterar upp plattan så man kan göra brutalsitups) på en maskin-grejj jag fått låna av mamma och pappa, samt höftböj i sammanlagt 10 minuter. Magen är en viktig muskel att få med som skidåkare och en av mina favoritmuskler att träna. Höftböj vet jag inte om är så bra för skidåkningen egentligen.. Visst tar det på baksida lår en del men ärligt talat gör jag det bara för att få snyggare röv.

Vi skall göra många situps ihop.

Träning i regn gör dig blöt, hungrig och jävligt smutsig.
Undrar hur benen ser ut om man kör utan stänkskydd....

Bild från HalvVasan 2012

Vill man ha bilder av sigsjälv från några av loppen under Vasaloppsveckan kan man för en relativt billig peng köpa det via Photomic.se. Man fyller i lopp och startnummer och sen kommer alla bilder som matchar upp!
Det tråkiga är däremot att bilderna inte alltid är sådär.. jättebra. Jag har en tendens att se lite småmongolid ut på alla Photomics bilder. Har jag ansträngt mig att göra nått kul i mål har de alltid missat det, eller så har det blivit bilder a la den som kunde ses i Vasalöparen för en månad sedan, en bild som ur sponsorsynvikel är kanon, men som ut åkbildsperspektiv är, tja, skit.

Men så hittade jag en jag tyckte var riktigt fin från HalvVasan i år! Den är tagen ganska tidigt i loppet, i stigningarna efter Oxbergssjön.

Vasaloppsnerver - i Juni ?

Veckorna innan Vasaloppet kan man vänta sig lite ångest. Lika säkert som att träningen minskar, lika säkert är det att man drömmer att man missar starten, glömmer packa skidorna, eller att man kommer sist.
Pappa drömde en gång att loppet gick över en sjö, och eftersom det var en så mild vinter och det inte fanns någon is gick det färjor över till andra sidan. Han missade första färjan och tappade 10 minuter på täten.

Men inatt hade jag en så fantastiskt händelserik dröm. Bland annat var det ingen snö på stora sträckor av banan, och på de partier där det var lera och mossa var det förbjudet att ta av sig skidorna.  Man skulle också åka in i ett labyrinthus, i vilket jag spenderade 5 timmar och sabbande min tid. Det hela slutade med att pappa stod och langade dricka och jag frågade hur jag låg till och fick svaret "Du suger, alla ligger före dig, du har använt 10 timmar på en mil"

Joråsåatte.

" and when the samba played the sun would set so high, ring through my ears and sting my eyes "

Igår var tanken att ta ett rejält långpass på rull, en sisådär 4 timmar var väl planen. Jag åkte från ett soligt Anderstorp på förmiddagen och tog den kuperade vägen mot Kulltorp, med den fantastiska asfalten som ser ut och känns lite som om det har pågått ett världskrig där. Efter några kilometer stannade jag och tog av mig t-shirten, det var riktigt varmt och skönt! :-)

Sedan körde jag ut mot Lanna för att vända tillbaka mot Väset och sen köra via Gnosjö hem. Det här med sol och värme gällde tydligen bara i Anderstorp för så fort jag kom utåt Kulltorp blev det att ta på t-shirten igen. Det började ösregna, det blev kallt i de korta Nike-shortsen och slutligen blev jag så kall och blöt att jag begav mig hemåt lite tidigare för att inte riskera att bli sjuk.

På kvällen åkte jag hem till mamma och pappa för kyckling, potatis, massa god sallad, tillhörande efterrätter (lägg märke till plural) och Speedway GP't från Köpenhamn.

Idag stog styrka och lite högpuls på schemat och eftersom Hälsolyftet här i Anderstorp har stängt fram till Augusti (!) tog jag racern till Gislaved och var på så sätt uppvärmd och fin när jag kom dit. Testade för första gången på en lats-maskin och det var en riktigt kul muskel att jobba med! I övrigt var det mycket ben. I benpressen la jag mig på 150kg och körde 10x5. Känns riktigt bra att kunna trycka iväg så tungt med benen nu! Förra sommaren var det inte ofta jag var över 100kg..

Idag vågade jag mig också på att öppna brevet med resultaten från hälsokontrollen i Växjö för ett par veckor sedan. Jag väger 3kg mer nu, men enligt sköterskorna var det i stort sett bara muskelvikt, eftersom jag är i centimeter mätt är mindre nu än vad jag var för ett år sedan. Alla blodvärden var bättre, samt blodtrycket som gått från 120/80 till 120/60. Kul att göra såna här kontroller och kunna se förbättringar svart på vitt! :-) 

Run for speedway future

I Onsdags var det så äntligen dags!
SM-dag och långlöpning på Vetlanda Motorstadion till förmån för 80cc förarna!

Jag var på plats ett par timmar innan vi skulle börja löpningen och hann titta på 80cc finalen som gick på förmiddagen. Vid 13-tiden satte vi igång med att blanda sportdryck, byta om och fläta hår och 13:39 började jag springa varv på motorstadion.

Första 1,5 timmen gick fint. Jag snittade på 31 varv/timmen och med en liten fartökning på slutet skulle det nog inte bli några problem att samla ihop de 100 varv jag hade hoppats på. Men efter 1,5 timme hände något. Jag vet inte exakt vad eller varför men jag började få småont i högerknät. Det blev värre och värre och min KM-tid blev sämre och sämre. Med 1 timme kvar gick det inte springa mer och jag ville bara sjunka genom jorden och dö lite. Här har man inte haft några problem med löpningen på år och dagar och så den enda gången där det har varit viktigt att springa på så blir det så!

I vanliga fall fortsätter man ju inte om det blir sådär, hade det varit på träning hade jag gått hem så fort jag känt något någonstans, men nu gällde det ju att samla ihop de där varven. Och gå gick jättefint, det var bara under löpningen som knät sa nej.Så jag började gå varv istället. Det blev inte i närheten av så många varv som när jag sprang, men så länge det blev lite varv så var det ju i alla fall något. Malin gick med mig ibland, ibland var mamma med och några varv gick jag själv. Det var skönt när någon gick med, då tänkte man inte på hur pinsamt och jobbigt det var att inte kunna springa när så  många satt och tittade på. Vi tejpade knät och det kändes bättre. Med 15 minuter kvar bestämde jag mig för att springa det sista, dels för att tv började sända och dels för att jag gärna vilja springa i mål, inte gå.

Det gick helt okej i 10 minuter men sista 5 var ett helvete. Sista varvet sprang jag och Pontus ihop och det var nog tur det för annars tror jag inte det hade gått att springa ens det där sista varvet. Väl i mål undrade sjukvårdarna vid banan om de skulle hämta mig med ambulans, men det kändes lite väl dramatiskt. Dessutom kändes det inte jättesmart att ge Tomas en mindre hjärtattack 15 minuter innan en SM-final.

Så fort jag kom in i depån fick jag ispåsar att kyla knät med och det var SÅ SKÖNT!
Efter en dusch haltade jag upp till VIP-en för att äta mat och titta på när världens finaste körde SM-final. Jag vet fortfarande inte alls vad som hände med knät, för nu ett par dagar efteråt känns ingenting. Jag har varit ute på små joggingturer och känner absolut ingenting.
Riktigt tråkigt att det blev så när det gällde så mycket, men förhoppningsvis är det här något vi kommer göra igen. Det hade varit roligt att komma över 100 varv :-)

Intervju om löpningen dagen innan SM

Foton av Malin Henaes Foto

Hellre 11KM i Österrike än 21KM i Göteborg .

Nu var det länge länge länge sen jag hade tid att skriva något här.
Och mycket har hänt sen sist.

Den 2a Juni skulle man ju sprungit Salomon Trail Tour i Göteborg. Man hade ju sett fram emot det ett tag. Å andra sidan skulle Tomas köra GP kval i Österrike samma dag, och man älskar ju naturen i Österrike. När man hade vridit och vänt på det ett tag kom man fram till att även om det bara skulle bli så lite som en kort löptur i Salzburg så skulle det slå allt vad Göteborg kunde erbjuda. Således föll det sig så att man åkte 18 timmar i en buss till Salzburg, som i övrigt ligger barnsligt nära Ramsau, där jag var på glaciärläger i höstas och kommer åka även den här hösten, och spenderade en fin dag som hade allt.

hello, I love you .

Försök hitta en speedwaybana med finare omgivning!

I förra veckan var jag också på helkroppskoll hos Specialistläkargruppen i Växjö. Där kollade jag blodvärden, hjärta, ögon, hörsel och lungor. Allt gick prima förrutom under hörseltestet då man sitter i ett kolsvart bås och får på sig ett par hörlurar. Sen skall man trycka på en knapp så fort man hör ett ljud. Iphonen råkade följa med in i båset och när det plingade till blev det rundgång i hela apparaturet, jag missade omkring en miljon signaler och fick således diagnosen halvdöv ;-)

Idag har jag varit på min första massage på Amadeuskliniken i Gislaved. Mest för att testa på om det ger någon effekt och för att höra vad en riktigt duktig massör hade att säga om mina muskler. Dommen blev att jag är riktigt överspänd i nacke och övre delen av överkroppen. Så tanken är nu att vi skall träffas först en gång varannan vecka och senare när problemen blir bättre en gång i månaden.  Det var riktigt trevligt faktiskt! Roger är gammal body builder och hade massa roliga historier från body builder-livet på 80-talet :-)

( uppmärksamma läsare vet väl även att det var i förrgår vi var iväg och sprang "Run for Speedway Future" i Vetlanda, men mer om detta i ett senare inlägg )