Hur jag räknar träningsmängd.

Fråga:

Cecilia igen!20 december 2012 11:41

Jag undrar lite kring hur du räknar din träningstid? Tänkte på det nu när du skrev att du tränat 12,5 timme. Vad räknar du som träning?
Lyssnade på vinterstudion för några veckor sedan där de tog upp det här att alla räknar olika och är väldigt nyfiken på hur du räknar. När du tränade 30 timmar på en vecka i somras, hur räknade du till exempel då? Och räknar du annorlunda nu än vad du gjorde i somras?

Svar: 

Jag räknar alltid den effektiva träningstiden, och räknar inte på något annorlunda sätt nu än vad jag gjorde innan jag blev gravid =) Det känns ganska självklart att alltid räkna på samma sätt, för att kunna jämföra mängd och träning från månad till månad och år till år. Skulle man plötsligt börja räkna på ett annat sätt skulle man ju få sätta allt i perspektiv till vartannat och det känns bara krångligt.

Jag räknar alla pass där jag är ombytt och där syftet är att träningsmässigt få något ut av det jag gör, som träning. Jag räknar inte vardagsmotion som träning. Exempel på vardagsmotion för mig kan vara att cykla 4km hem till någon vännina och sen cykla hem, eller mina dagliga promenader till jobbet. Visst rör jag på mig, så i någon mån kan man kanske se det som motion, men jag skulle aldrig registrera det som träning i varken träningsdagbok eller på FunBeat. Jag räknar inte heller strech eller yoga som träning, men skriver däremot upp hur många timmar/vecka jag har sysslat med såna aktiviteter, då jag tycker det är lite spännande att se hur mycket tid jag lägger ner på min form varje vecka/månad/år =) Exempelvis kunde jag under en 30-timmars vecka i somras hålla på med yoga/strech i sammanlagt 4-5 timmar, vilket betyder att jag la ner 35 timmar på min form den veckan, men den effektiva träningstiden som jag loggade var alltså "bara" 30.

Under intervallpass räknar jag numera tiden mellan intervallerna som effektiv träningstid, samt uppvärmningen. 2010 räknade jag bara själva intervall-tiden, eftersom jag ansåg att det var för den jag gav mig ut på passet. Således kunde jag vara ute i 1,5-2 timmar men bara logga 30 minuter. Men numera räknar jag alltså både tiden mellan intervallerna samt uppvärmningen.

Under styrkepass är jag väldigt noga med att bara räkna den effektiva tiden. Om jag går och byter vikter, dricker lite mellan ett set eller liknande stoppar jag alltså klockan under den tiden. Mina styrkepass blir ofta kring 45 minuter långa, men då har jag varit på gymmet i allt mellan 1,5-2 timmar. De enda gångerna jag inte stoppar klockan mellan varje set eller övning är om jag kör superset-pass.

Utöver detta stoppar jag såklart klockan om jag dricker eller äter något under pass, vilket jag tror att de flesta ser som ganska självklart. Ett 3-timmarpass tar ju ofta kring 3,5 timme om man räknar med toalett-, foto- och vätskepauser. 

Jag räknar inte teknik-pass och rehab-pass som träning, då jag inte ser det som någon effektiv träningtid. När vi tex var uppe på Ramsau-glaciären förra hösten var vi där i sammanlagt 3 timmar, men jag registrerade aldrig mer än 1,5 som träning.

En 30-timmarsvecka i somras kunde se ut såhär: 13 h rullskidor, 13,6 h cykling, 1,5 h stavgång, 2 timmar terränglöpning, 11 minuter styrketräning.

En 12,5-timmars vecka nu kan se ut såhär: 2 timmar cykel, 35 minuter stakergometer, 1h 15 min styrketräning, 8 timmar längdskidåkning, 45 minuter stavgång,  20 minuter ArcTrainer.

Hur man räknar träningstid är ju som du säger helt olika från person till person, och jag tror inte direkt att det spelar någon roll hur man räknar. Det viktigaste är att man alltid räknar likadant =)

God Jul från Kyrkogatan .

Vecka 28.

För första gången på väldigt många år blev julafton en träningsfri dag. Att antingen åka rullskidor, eller skidor om det finns möjlighet, har annars varit något av det bästa med julafton. Och att sen åka hem till mamma och pappa i pyjamas och titta på "Tre nötter til Askepott". Men i år hade jag tränat i tre dagar i rad före julafton, och det i kombination med all julstädning, klappinslagning och matlagning gjorde att det ändå kändes mer än okej med en vilodag.

De två senaste dagarna har i övrigt gått ganska segt träningsmässigt. Det har blivit lite över 5 timmars träning, men det har gått allt annat än smärtfritt till. Gymmet har julstängt, det är för halt för att åka rullskidor men för lite snö för längdskidor. Att på något sätt försöka motivera sig till 5 timmars stavgång i regn och slask har inte varit det lättaste. Var är alla mina minusgrader? =)

Skareskejt och testvärden.

Igår började jag dagen med ett kombipass på gymmet, där både A1, A2 och A3 var inblandat. Det är många som tisslar och tasslar kring en när man tränar som gravid, speciellt på gymmet där man träffar en del andra människor. En del kommer fram och berömmer medan andra smyger omkring och tittar när de inte tror man ser. Att något sånt som att träna med mage kan intressera så mycket =)

Igår eftermiddag tog jag för första gången på länge med mig skateskidorna till AIF och körde en timme med lite fartlek och sprinter. Skate funkade faktiskt riktigt bra att genomföra med magen! Det är mycket lättare att låta bli att använda magmuskulaturen i skate än vad det är i klassisk åkning. Nu är ju inte AIF världens mest kuperade område och tror det blir ännu bättre med skejt om jag åker iväg och kör lite backträning. Nässjöloppet är ett skatelopp som går i mellandagarna och det hade varit kul att åka, dels för att få testa på en kuperad bana och dels för att få en nummerlapp på sig igen. Även om skate inte direkt är min starkaste sida så är det fantastiskt bra träning.

Från miniorträningen i Onsdags =)

Det blir en vit jul i Anderstorp i år!

Tatuering och Flåsa-linne på gymmet igår.

Idag var vi hos barnmorskan för kontroll. Jag vägdes, mätte magen, pratade föräldragrupp samt fick reda på blodsockernivå, blodtryck och min nya vilopuls. Under en graviditet har man strax över 2 liter extra blod i kroppen vilket i sin tur innebär att hjärtat slår lite mer för att få runt allt :-)
Min nya vilopuls ligger strax under 60 vilket innebär en pulsökning med 12 slag/minut.
Blodsockret ligger på 4,1 som det i princip alltid gör och mitt blodtryckhåller sig kring 115/50. Vikten står just nu på 75kg.

Det här med vikt under graviditet är i övrigt ganska intressant. Vissa rör inte mycket på sig, äter sunt men unnar sig gärna - och går upp kring 12 kg totalt. Andra (som jag) tränar mycket, äter väldigt nyttigt men går ändå upp mycket i vikt. Det är bara att fastslå att det är hormonerna som styr det som händer i kroppen under en graviditet, inte nödvändigtvis intag kontra förbränning.

I morgon skall det huggas julgran och förhoppningsvis tränas i omkring 2,5 timme.
Ikväll är en vilokväll med julstädning högst upp på listan =)

Summering av träningsveckan.

I veckan blev det 12,5 träningstimmar varav 8 blev längdåkningstimmar. Det här gav runt 14 träningsmil. Hade vädret bara kunnat hålla sig på minussidan så våra spår fått vara intakta över helgen hade troligtvis alla de där 12,5 varit längdtimmar. Men men, man får vara glad för det lilla. Förhoppningsvis kommer kylan tillbaka snart så vi kan spåra om och få blixtföre =) Inte lika bra träning, men så jäkla kul. Speciellt nu när alla skidor är felspannade och glidet är lika med noll.

Idag var det molnigt, en plusgrad och riktigt tråkigt ute. Så istället för att köra ett ospårat skidpass blev det en eftermiddag på gymmet där jag körde kombipass utan vila mellan de olika maskinerna. Ryggen (och resten av kroppen för den delen) vill inte gärna hålla på med samma typ av rörelse för länge så kombipass har blivit nya favoriten när man tvingas till konditionspass på gymmet. 4x20min cykling, 1x20 minuter på SkiErg, 1x20 min ArcTrainer, 1x20min Crosstrainer.

Idag fick jag det fantastiska tipset: "Lägg lite mer fokus på bålstyrka och kör mycket intensiv konditionsträning så kommer nog de där extrakilona på magen försvinna" av en kvinna på gymmet. Tror inte det, du.

Från Torsdagspasset. Väljer det här framför gym alla dagar i veckan.

Chokladkola in the making efter kombipasset idag.

Chokladkola i papper och fin burk. Perfekt att ta med sig som present till julmiddagar! =)

Vi firar en fin träningsvecka med saltiner, havssaltskex, brie och final i handbolls EM.

Julstök, tejp och längdskidåkning .

Lika segt som det var att vakna varje morgon och träna i November, lika lätt går det att ta sig ur sängen nu i December. Till skillnad från för ett år sedan när jag plaskade omkring i slask och blev genomblöt och kall på fötterna efter några få minuter har vi nu ett tjock täcke med snö och 8 stadiga minusgrader varje dag. Alla de där skidåkarna som under hatpass skriver "har inga" kan aldrig ha åkt långpass på rullskidor i December med 5cm slask under sig.

Just nu står det på Funbeat att jag har tränat 2545 minuter de senaste 30 dagarna, vilket är runt 42 timmar. Får ändå säga att jag är ganska nöjd med den siffran, med tanke på att det är först de senaste 10 dagarna jag har kunnat träna den mängd jag vill, och den idrott jag vill - längdskidåkning.

Det var jäkligt tufft att träna sig genom November när löpning och rullskidor inte var aktuellt längre. Jag vet inte om det är den ökade blodmängden i kroppen (ca 2 liter mer än vad jag har som icke-gravid) men jag reagerar på värme och kyla på ett helt annat sätt än tidigare. Kan hantera kyla bättre men värme sämre. Och eftersom gymmet här i Anderstorp har en temeratur på sisådär 189,5 grader så har jag känt en enorm motvilja för att träna där när det kommer till crosstraining och cykling. Ibland när jag påbörjat konditionspass där har jag pga värmen mått illa och gått hem. Styrketräning går an, men konditionsträning under längre tid än 20 minuter funkar inte alls.

Därför var det en sånn befrielse när vi fick spår i mitten på förra veckan!
De senaste 5 dagarna har det blivit nästan 10 timmars skidåkning, och utöver det lite styrketräning, cykling och SkiErg =)

Soluppgång under morgonpasset.

Igår kändes det bättre än vanligt och jag försökte under morgonpasset att trycka på lite extra. 45 minuter i A1-zon, sedan 35 minuter där jag hela tiden varvade A2 och A3. På kvällen blev det ett lite längre A1-pass och idag på morgonen vaknade jag (äntligen!) strax innan halv sex och flög upp för att snabbt äta frukost och göra mig i ordning för ett riktigt långpass innan jobbet. Det var längesen jag vaknade innan klockan ringer vid 6.

Klockan sju, en halvtimme tidigare än vanligt, var jag framme vid spåren och började åka. Kom ungefär 150 meter innan det började hugga och jag började tänka "Snälla, inte tejp, snälla bara det inte är tejp".
Men jodå, nog var det tejp alltid. Efter att ha skrapat bort tejpen fortsatte jag åka. Kom ytterligare 200 meter innan det började hugga igen. Mer tejp. Mer skrapande.
Efter att ha stannat sammanlagt 5 gånger på 1KM gav jag upp, stannade pulsklockan och la 30 minuter på att totalrensa spåren från tejprester.
Snälla ni som lägger tejp, gör det ordentligt. Det är otroligt irriterande när man åker och det hela tiden fastnar bitar av tejp under ens skidor. Hela poängen med tejp är ju dessutom att de som inte tycker om eller har något intresse av vallning skall ha ett alternativ som funkar att träna en 25-30 mil på. Men om du lägger tejpen dåligt eller på fel sätt och den skrapas av måste du skrapa bort den och lägga en helt ny. Alltså tjänar alla på att människor som tycker om tejp lär sig lägga på den på rätt sätt.

mindre kul när det här händer 5 gånger på 5 minuter.

Den mesta skidåkningen just nu sker nere på AIF men på Söndag är planen att ta bilen och åka upp till bygget där det vankas skidåkning, bastu och våffelservering. En bättre tredje advent kan man knappast önska sig! =) I morgon är det dessutom vilodag, under vilken jag och Tomas passar på att ta bilen till Göteborg och gå på 3D/4D-ultraljud. Vi kommer bland annat få se ansiktet på bebisen, samt att de kommer kunna välja att bara visa blodsystem/organ på skärmen så att man kan se om allt inuti bebisen växer som det skall. Häftigt! =)

När det inte tränas så julstökas det hemma.

"Det är fan inte mycket elitskidåkning över det här, Majken"

Så sa han, pappa, när vi kom fram till spåret idag.
Han hade varit snäll och fixat till mina kallföresskidor från Tjejvasan i fjol, spårat och idag skulle det bli premiär. Och inte bara premiär, det blev mitt kallaste pass i Anderstorp någonsin. Förra året tränade jag en del gånger i -18, men aldrig under det. Idag stod det -19 på termometern vid halv tre på eftermiddagen.
Så i dubbelt underställ, de nya fina tightsen från Flåsa, överdrag från Daehli, t-shirt från Flåsa, jacka från Flåsa och min röda dunjacka spatserade jag omkring och såg mest ut som en övergödd Michelin-gubbe.
"Du ser ju ut som om du skall bestiga Mount Everest" 

Eftersom det var så kallt så var snön riktigt kärv och trög. Det hjälper väl inte direkt att skidorna är spannade för när jag vägde 10kg mindre än vad jag gör nu och att parafinet under skidorna är avsett för spår som är ungefär 13 grader varmare än vad den här var, men är det trögt på träning går det lätt på tävling. Så det gjorde mig inte mycket.

Första två kilometrarna behöll jag dunjackan på, för att få upp värmen. Sen funkade det hur bra som helst att bara åka i den lite tunnare jackan från Flåsa jag fick i veckan. Det är så sjukt vad tiden går fort när man åker skidor. Igår när det ännu inte fanns några spår var jag på gymmet och körde SkiErg. Det var så varmt där inne, så kvavt och det krävdes så jäkla mycket övertalning av migsjälv för att jag inte bara skulle skita i det och gå hem. Nog för att det skall vara varmt inomhus men jag hatar att det är som en jäkla bastu i den där lokalen.
Ungefär tvärtom är det när man åker skidor. Efter en halvtimme tittade jag på klockan idag och förvånades över att det redan hade gått en tredjedel av passet =)
Efter 1,5 timme var det för kallt för att fortsätta. Egentligen var det för kallt redan efter en timme och en kvart, så sista kvarten tog jag på mig dunjackan igen.
När jag kom hem stod termometern på -24.

vår trädgård.

dagens träningsoutfit, Flåsa all the way!

Finn ett fel.

♡ 

Nu såhär efter träningspasset är man sådär trött i huvudet som man blir när man varit ute och ansträngt sig i riktigt kall temperatur. Tungt i huvudet, mer än just trött i muskler.
Nu står lussebullarna på jäsning, chokladkolan håller på att stelna, i brasan brinner det och i hörnet av rummet sitter två små kaniner. En förkyld kanin som nyser och en annan som nyfiket tittar på.

Idag gjorde sig Nuss lite extra ynklig. Lite för att han är förkyld, lite för att han gärna ligger i fleezepläd och blir gosad med.

Flåsa blir klädessponsor 2012/2013!

Bland det första jag började fundera på i somras när jag fick reda på att jag skulle spendera vintern med en stor mage var "Å herregud, jag kommer behöva köpa nya träningskläder var och varannan månad om magen skall få plats." Efter att på en rea ha testat en jacka i large för att se om den skulle vara ett alternativ stod det klart att de här med att bara köpa en stor storlek inte skulle fungera. Även om magen skulle få plats så var det helt fel kring ärmarna. För mycket tyg både på det ena och det andra stället som var ivägen när man skulle röra på sig. Och om det var för mycket tyg på jackor, hur skulle det bli med tights då? Linnen finns ju att köpa i large med strech, men det förutsätter ju att man har ekonomin att kunna köpa en ny garderob bara för träningen under graviditeten.

Men problemet löstes snabbt.
Efter att ha bläddrat igenom min gamla Vasalöparen-tidning med reportaget av Maria Rydqvists och Britta Johansson Norgren fick jag nys om fantastiska Flåsa.

Flåsa är ett företag som startades av Åsa Pettersson och som tillverkar träningskläder för gravida. För ganska exakt ett år sedan lanserade man en kollektion med ett linne, ett par långa tights, en jacka och en t-shirt för de som vill vara aktiva under sina månader med bebis i magen.
Både linnet och t-shirten är i ett behagligt strech-material där magen får plats utan några som helst problem. Tightsen har en lång mudd att dra över magen, något som jag uppskattar mycket. Både att man kan böja sig lite utan att ha tights som drar sig nedåt och att mudden ger extra värme kring magen.
Jackan är sydd så den ger extra utrymme för magen, samt att den har dragkedjor i sidorna för när magen blir ännu större - men man kan också dra ner dragkedjorna sen när magen försvunnit. Kläderna kan på så sätt användas lika enkelt efter graviditeten som under!

Jag har precis fått hem mina paket med kläder och ser mycket fram emot att träna och tävla med dem i vinter! Så fort de varit hos Freemax och fått sponsorloggor på sig kommer jag flytta in i dem =) Perfekt nu när de flesta jackor börjar bli för trånga och obehagliga över magen.
När jag fått tid att träna lite mer i dem kommer det också komma en utförligare recension med både bilder och filmer.

I övrigt är Åsa på Flåsa så generös att alla bloggläsare får 10% rabatt på produkterna! =) Allt ni behöver göra är att ange "XCS Majken" efter ert namn när ni beställer, så dras 10% automatiskt av på fakturan. För er som vill köpa en jacka och är osäkra på storleken skulle jag tipsa om att köpa en större än vad ni brukar ha. Har ni stor byst eller om ni är breda om höfterna (som jag) så är detta en fördel. I övrigt kör ni på den storlek ni brukar ha.

Britta Johansson Norgren i Flåsas t-shirt och tights.

Kanonbild som visar den fina mudden på tightsen =)

Alla bilder är tagna av Gösta Fries.

Tunnelseende i Torsby och sjukgymnastik.

Kring lunch i Torsdags gav vi oss av mot Hagfors, med bilen full av Madshusskidor, träningskläder och nyinköpta bebiskläder. Det blev för sent för att hinna med ett kvällspass och vi spenderade istället kvällen med att äta middag hemma hos Kurt och Gunilla. Därefter bar det av mot lägenheten som de var så snälla att låna ut till oss. På Fredagsmorgonen åt vi en stor frukost innan vi begav oss mot Torsby för en heldag i tunneln.

Målet med dagen var att se hur långt man kunde åka i tunneln innan kroppen ville in i värmen. Mina största problem med att hålla på länge utan paus är dels att kroppen tycker om att gå på toaletten en sisådär 2 gånger i halvtimmen, samt att jag blir hungrig om jag tränar i över en timme.
Efter lite om och men med det första lyckades jag pressa mig till att träna i en timme, gå in och titta på världscupen/dricka/äta banan/äta ägg/äta macka/besöka toaletten i en halvtimme - för att sedan ge mig ut i en ny timme. Det här funkade jättebra! Efter 2 körda timmar tog vi bilen in till Torsby och käkade ett större mål mat innan vi gav oss på ännu en timme av tunnelseende. Efter 3 timmar, varav 1 A2 och några enstaka backintervaller bytte vi om till torrt underställ och gav oss av hem till Hagfors igen.

Eftersom vi inte bodde i Torsby passade det här upplägget oss väldigt bra. I vanliga fall hade jag gärna varit i tunneln en 4-5 timmar/dag och åkt hem och vilat lite mellan passen, men eftersom den mängden inte är att tänka på nu kändes dethär som en kanonlösning, speciellt då vi sparade in en slant på att inte behöva lägga pengar på hotell/stuga =)

På Lördagen blev det julstämning på riktigt när vi fick öppna chokladkalendern efter frukost, samtidigt som Greveholm drog igång igen! =) Däremot märkte jag av de 3 timmarna från dagen innan och i tunneln orkade jag inte med mer än knappa 2,5. På kvällen lagade jag norska medistekaker och supersallad innan vi likt två pensionärer kröp ner i sängen kring nio-tiden.

Söndagen blev vår sista dag i Värmland - och i tunneln. Vi fick problem med diverse lampor som lyste i bilen på väg hem från tunneln dagen innan och bestämde oss för att korta ner snöträningen för att väldigt, vääldigt  sakta rulla hemmåt lite tidigare än planerat. Men det blev ändå en timme med en massa backintervaller + en halvtimme på utegymmet utanför tunneln. Inne i tunneln ligger kölden på stadiga -4 vilket var rena bastun med de -15 det var utanför =)

Jag tyckte skidåkningen funkade hur bra som helst trots magen, det är helt klart den mest skonsamma och behagligaste träningsformen för mig. Stakningen funkar däremot inte alls längre och det hade jag nog inte väntat mig heller. Det blev mycket diagonalåkande och en hel del dubbelstakning - så om inte annat så är ju det två saker som kommer sitta som berget inför nästa säsong.
Jag märkte däremot hur viktigt fästet är för att det skall kännas bra. Så fort det började släppa lite för mycket och jag automatiskt spände kroppen lite mer i åkningen så fick jag känningar i höfter och på insida lår. Lite mer fästvalla - och det var som bortblåst igen.

Igår efter jobbet åkte jag till Gislaved, dels för att handla julklappar och julpynt (och mer bebisgrejjer..) och dels för att besöka vårdcentralen och sjukgymnasten. Jag vet inte hur det är på andra ställen, men i Gislaved erbjuds alla gravida en genomgång hos sjukgymnasten, vilket jag är jättepositiv till.

Vi gick igenom hur man skall göra saker för att förebygga problem, övningar man kan göra om man får problem (domningar i händer, kramper i vaderna, foglossning etc) samt varför problemen uppstår. Det var spännande att få reda på vad som händer inuti kroppen, när man till exempel får kramp eller trötta ben. Och få veta anledningen till varför kompressionssockar hjälper. Vi gick också igenom mycket kring hur man skall sitta, sova, stå och amma för att förebygga muskelslitage och ryggproblem.

Men med det sagt så kan jag ju inte påstå att jag var helt överens med sjukgymnasten. 

Bland annat så påstod hon att man kan göra allt man gjort innan graviditeten så länge man mår bra av det. Har man sprungit innan kan man göra det precis hur länge man vill tills man får problem. Jag frågade kring det här om att sluta innan v18 med tanke på att relaxinet i kroppen då ökar avsevärt och stötarna mot bäckenet och höfterna kan ge problem efter förlossningen, men fick till svar att "ALLT du gjort innan kan du göra så länge du vill och du skall absolut inte sluta med en aktivitet i förebyggande syfte".

Trots att hon är utbildad i ämnet och inte jag skulle jag aldrig råda någon att springa även om det känns bra, då just löpning är något som har orsakat problem för många i efterhand - även om det inte gjort ont just då. Och för mig är det hundra gånger viktigare att kunna springa i 10, 20, 30 år efter min förlossning, än att just göra det under de 5 månaderna som kroppen är bombat av relaxin. 

Men det kanske bara är jag.

Hon tyckte också att min viktökning var påtaglig varpå hon gav mig en 5kg's hantel och sa "Du har gått upp det dubbla av vad den här väger!".

"Ja, jo, jag vet hur mycket 10kg är" tänkte jag och brydde mig inte nämnvärt om det. För om jag äter nyttigt och hemlagat varje dag, käkar godis 1-2 gånger i månaden, frukt/grönt varje dag och tränar 1-2,5h per dag tänker jag att bebis har nog det rätt bra hur mycket eller lite jag än gått upp. Men det kanske också bara är jag. För de flesta andra gravida verkar det här med hur många gram, hekto och kilo man gått upp vara en himla central fråga.

I morse blev det en snabbis på gymmet innan jobbet, det skulle egentligen blivit längre men det tog sin lilla tid att gräva fram trappan och bilen ur de dryga 20 (!!!) centimeter med snö vi fått under natten! Ett jäkla lyxproblem om någon frågar mig =) Ikväll skall det spåras runtom i Småland och i väntan på spår skall jag ta mig ett spinningpass. Snart blir det fler skidmil i träningsdagboken!