Amer Sport och intressanta Thorax-intervaller.

Egentligen hann jag knappt landa hemma i Vetlanda innan det bar av igen. När Charlie var klar på förskolan strax efter lunch i Tisdags åkte vi mot Anderstorp där vi lekte en stund med mormor och moster innan jag sa hej då och åkte vidare mot Amer Sport i Borås. Hela teamet skulle dit för en genomgång kring kommande vinters produkter. Dels för att visa de nya produkterna men även lite som en klädutbildning för att vi skall förstå tanken bakom designen på plaggen, varför och hur kompressionen i EXO-kläderna sitter som den sitter mm.

Vi fick även en liten genomgång på de nya skidorna, vad som skiljer mellan Atomic och Salomon och hur vi kommer jobba för att få fram bra skidor till åkarna i teamet nu under vår/sommar.

Kalle går igenom hur Salomons nya skateskida är uppbyggd.

Kicki visar kommande års EXO-design.

Pjäxorna! Jag som älskar turkost jublar! De vita är dammodellen och de svarta är herrmodellen. Den till höger är Salomons nya fjäderlätta skatepjäxa.

Igår kom jag och Charlie hem till Vetlanda igen och ungefär samtidigt som vi kom hit åkte Tomas iväg till Kroatien för träningsläger med landslaget. Efter det åker han vidare till Polen för att träna där. Han kommer vara borta i 2,5 vecka och när han kommer hem åker jag till Åre. Så nu börjar tiden på året där man får trixa väldigt för att få till träningspassen. I Juli kommer vi tex inte ses en enda dag. Dagens intervaller är ett bra exempel på hur det kan se ut när man skall få ihop träningen med en 2åring..

Efter en dag med otroligt mycket aktiviteter i trädgården, vid ankdammen och på lekplatser runtomkring satte jag Charlie vid skrivbordet med min dator och tre avsnitt av Daniel Tiger. Där tänkte jag att han kunde sitta medan jag körde sprintintervaller (10x200meter) på Thorax Trainern. Det tyckte han också, i alla fall till en början. För efter tre intervaller ser jag hur det sticker fram ett litet huvud vid sidan om stolen. Han spanar länge och ser ut att fundera lite. Så hoppar han ner från stolen, sätter sig framme vid monitorn och tittar på vad jag pysslar med. Så i samma stund som intervallen börjar så börjar han prata. Han babblar på om lite allt möjligt och svarar man inte gör han ansats på att börja dra mig i benen och det vill jag helst undvika så han inte kommer i vägen för stavarna och får ont i handen av att få dem på sig. Så slutar intervallen och jag stannar upp för att prata med honom. Då sätter han igång med nästa grej. "Nää, mamma! Mea! MEEA MAMMA! MEEEAA". Sen håller det på sådär i en kvart. Babblar och vill ha svar på allt möjligt under intervallen, blir sur när jag slutar staka under intervallvilan.. :-)

När jag blir trött under intervallerna brukar jag titta på nummerlappen från Årefjällsloppet 2014 (som jag bröt). Det grämer mig fortfarande att jag bröt och det är en bra sporre att ha den hängandes där. 

Lite pulsinfo från sprintintervallerna.