Cykelpremiär !

Söndagar är perfekta dagar att cykla på.

Det upptäckte jag redan förra sommaren. Lördagar kan man gott köra ner sig med två pass, men Söndagen. Ett långt pass och sen får man vad som känns som en evighet med tid att göra annat på.

Så man plockade ju glatt fram kläder, Enervit-tub & drickaflaskor igår. Man konstaterade nöjt att man hade tänkt på att det inte skulle vara någon luft kvar i däcken och hade således hämtat en pump hos mamma och pappa. Man trodde inte det skulle vara några större problem att pumpa ett par cykeldäck.

Man ändrade sig idag på morgonen när man efter 20 minuter bara hörde pysandet av luft som LÄMNADE däcken. Man gav upp och ringde pappa. Man har en snäll pappa som kommer och pumpar ens däck. Man inser att man är totalt dum i huvudet när man får reda på vad man har gjort för fel.

Man reflekterar lite snabbt över hur fan man lyckades gå ut både högstadiet och gymnasiet med högsta betyg i nästan allt...

Pappa tar glatt kort och åker sen iväg till sin skog.

Majken sätter på den nygjorda Spotify-listan Landsvägscykel och trampar iväg.

Det kändes oförskämt bra. Det gick oförskämt fort. Man började undra om man kanske inte hade tappat så mycket benkraft som man först trott? Kanske är man rent av tillbaka helt?!
Man cyklade 20km, 30km & 40km.

Man kom ifatt ett gäng andra cyklister som var på läger på High Chaparall. Man cyklade ifrån dem så det susade om det. Man kände sig som en blixt! Man förlängde rundan, det gick ju så bra!

6 mil hemifrån insåg man att man skulle hem också. Började det komma lite mjölksyra?
Man såg mätaren på Garmin-klockan passera 70km.

Det började regna. Man blev lite tröttare. Man tog sin Enervit-tub, hjälpte dåligt. Det började hagla, man fick mjölksyra och man blev lack på allt. Speciellt på att cykeln gick så jävla sakta framåt.

Man gick från blixten McQueen till lilla snigel.

Man började inse att man inte skulle förlängt rundan när man inte hade med sig mer att äta.

Man började tappa all ork.

Man såg bara uppförsbackar.

Man gick in i någon form av cykelvägg 21km hemifrån.

Man ringde mamma 17km hemifrån.

Hon plockade upp en 9km hemifrån.

Man fick en banan. Man insåg att man hade gått från en snitthastighet på 38km/h de första 3 timmarna till 19km/h den sista. Man åkte hem, släppte ut sin radioaktiva kanin, käkade norska köttbullat och tittade på speedway-resultat på datorn.

Man insåg att Mästarnas Mästare börjar idag igen och att förlovningsringen efter 143 ljusår äntligen kommit i rätt storlek ändå. Man slutade tänka på det dåliga passet & tog sig ett glas iste :-)